Michal Ždanský När den första iPhonen dök upp på Macworld 2007 var åskådarna häpnadsväckande och ett högt "wow" hördes i hela rummet. Ett nytt kapitel av mobiltelefoner började skrivas den dagen, och revolutionen som ägde rum den dagen förändrade ansiktet på mobilmarknaden för alltid. Men fram till dess har iPhone gått igenom en taggig väg och vi skulle vilja dela den här historien med dig.
Allt började 2002, kort efter lanseringen av den första iPoden. Redan då tänkte Steve Jobs på konceptet med en mobiltelefon. Han såg många människor bära sina telefoner, BlackBerrys och MP3-spelare separat. När allt kommer omkring skulle de flesta av dem föredra att ha allt i en enhet. Samtidigt visste han att alla telefoner som också skulle vara en musikspelare direkt skulle konkurrera med hans iPod, så han tvivlade inte på att han måste in på mobilmarknaden.
På den tiden stod dock många hinder i vägen. Det stod klart att telefonen skulle vara något mer än en enhet med en MP3-spelare. Det ska också vara en mobil internetenhet, men nätverket på den tiden var långt ifrån redo för det. Ett annat hinder var operativsystemet. iPod OS var inte sofistikerat nog att hantera många av telefonens andra funktioner, medan Mac OS var för komplext för ett mobilchip att hantera. Dessutom skulle Apple möta stark konkurrens från sådana som Palm Treo 600 och RIMs populära BlackBerry-telefoner.
Det största hindret var dock operatörerna själva. De dikterade villkoren för mobilmarknaden och telefoner tillverkades praktiskt taget på beställning. Ingen av tillverkarna hade utrymme för att tillverka telefoner som Apple behövde. Operatörer såg telefoner mer som hårdvara genom vilken människor kunde kommunicera över sitt nätverk.
2004 nådde försäljningen av iPod en andel på cirka 16 %, vilket var en viktig milstolpe för Apple. Samtidigt kände Jobs dock ett hot från allt populärare telefoner som fungerade på det snabba 3G-nätet. Telefoner med WiFi-modul skulle snart dyka upp och priserna på lagringsdiskar föll ostoppbart. iPods tidigare dominans kunde alltså hotas av telefoner kombinerade med en MP3-spelare. Steve Jobs var tvungen att agera.
Även om Jobs sommaren 2004 offentligt förnekade att han arbetade på en mobiltelefon, slog han sig ihop med Motorola för att komma runt hindret som transportörerna utgjorde. VD vid den tiden var Ed Zander, tidigare Sun Microsystems. Ja, samma Zander som köpte Apple nästan framgångsrikt för år sedan. På den tiden hade Motorola lång erfarenhet av tillverkning av telefoner och framför allt hade man en mycket framgångsrik RAZR-modell, som fick smeknamnet "Razor". Steve Jobs gjorde ett avtal med Zandler, där Apple utvecklade musikmjukvaran medan Motorola och dåvarande operatören, Cingular (nu AT&T), kom överens om de tekniska detaljerna för enheten.
Men som det visade sig var samarbetet mellan tre stora företag inte det rätta valet. Apple, Motorola och Cingular hade stora svårigheter att komma överens om praktiskt taget allt. Från hur musik kommer att spelas in på telefonen, till hur den kommer att lagras, till hur alla tre företags logotyper kommer att visas på telefonen. Men det största problemet med telefonen var dess utseende – den var riktigt ful. Telefonen lanserades i september 2005 under namnet ROKR med undertiteln iTunes-telefon, men det visade sig vara ett stort fiasko. Användare klagade på det lilla minnet, som bara kunde hålla 100 låtar, och snart blev ROKR en symbol för allt dåligt som mobilindustrin representerade vid den tiden.
Men ett halvår före lanseringen visste Steve Jobs att vägen till mobil prominens inte gick via Motorola, så i februari 2005 började han i hemlighet träffa representanter för Cingular, som senare förvärvades av AT&T. Jobs gav ett tydligt budskap till Cingular-tjänstemän vid den tiden: "Vi har tekniken för att skapa något verkligt revolutionerande som kommer att vara ljusår före andra." Apple var redo att sluta ett flerårigt exklusivt avtal, men förberedde sig samtidigt på att behöva låna mobilnätet och därmed bli i princip en oberoende operatör.
Då hade Apple redan mycket erfarenhet av pekskärmar, efter att ha arbetat på en tablet PC-skärm i ett år, vilket var företagets långsiktiga avsikt. Det var dock ännu inte rätt tid för surfplattor och Apple föredrog att rikta uppmärksamheten mot en mindre mobiltelefon. Dessutom introducerades ett chip på arkitektur vid den tiden ARM11, som skulle kunna ge tillräckligt med ström för en telefon som också ska vara en bärbar internetenhet och en iPod. Samtidigt kunde han garantera en snabb och problemfri drift av hela operativsystemet.
Stan Sigman, då chefen för Cingular, gillade Jobs idé. På den tiden försökte hans företag driva kundernas dataplaner, och med internetåtkomst och musikköp direkt från telefonen verkade Apple-konceptet som en bra kandidat för en ny strategi. Operatören var dock tvungen att ändra det sedan länge etablerade systemet, som gynnades främst av fleråriga kontrakt och minuter i telefon. Men försäljningen av billiga subventionerade telefoner, som skulle locka nya och nuvarande kunder, slutade sakta fungera.
Steve Jobs gjorde något aldrig tidigare skådat vid den tiden. Han lyckades få frihet och fullständig frihet över utvecklingen av själva telefonen i utbyte mot höjda datataxor och löftet om exklusivitet och sexappeal som iPod-tillverkaren presenterade. Dessutom skulle Cingular betala tionde på varje iPhone-försäljning och varje månadsräkning för en kund som köpte en iPhone. Hittills har ingen operatör tillåtit något liknande, vilket även Steve Jobs själv såg under de misslyckade förhandlingarna med operatören Verizon. Stan Singman var dock tvungen att övertyga hela Cingulars styrelse att skriva under på detta ovanliga kontrakt med Jobs. Förhandlingarna varade i nästan ett år.
jag vill ha del 2! mycket trevlig artikel!
Du får vänta till nästa lördag.
Väldigt intressant. Jag ser fram emot att fortsätta. Det verkar inte som det nu, men det var verkligen en revolution. :-)
Jag skulle snarare säga att det inte verkade så då. Det går inte att förneka det nu. Och även de som hatar Apple måste erkänna att det var tack vare iPhone som de fick nya telefoner från HTC osv.
Jag håller med användaren "Boocheck"... Det fanns kanske ingen sådan perfekt berörande tillbaka på marknaden. Iphonen kom och plötsligt "kopierade" alla och hur många pekskärmar det finns idag. Hundratals. kanske tusentals.
År senare fanns det bara en bra surfplatta på marknaden. Sedan kom Apple med iPad-revolutionen.. Och hur många surfplattor och "kopiatorer" finns det nu?
:-! :D
Det värsta är att de flesta pekplattorna inte ens går att använda eftersom de kraschar och fungerar bara för ett bra ord :D det är samma Samsung Galaxy-flik... iPaden går smidigt och Samsungen kraschar..
Jag har fortfarande Motorola Rokr E1 i kartongen :-D
Jag gillade telefonen, den höll länge och den fungerar fortfarande, när jag tog ut den någonstans visste ingen vad det var! Nu hoppade jag direkt till Ip4 och nöjd, men av nostalgi slår jag ibland på den gamla mobilen :D
Jag är ett Apple-fan, vill du sälja din Rokr så har du en köpare i mig XD.
Trevlig artikel. Hyllning till Steve, han är en revolutionär i nästan allt han gör:D
Mycket engagerande skrivet! Så jag började sakna uppföljaren...
Bra artikel, mer tack :)
Skönhet. Fortsätt snälla :-)
Tack för en intressant och engagerande artikel.
Jag funderade nyligen på vilken telefon jag skulle köpa om Apple försvann...
Valet är klart - ALIGATOR. Egentligen, antingen en iPhone eller en pensionärstelefon utan fc. Jag förstår inte hur någon kan ha en annan telefon än en iPhone.
Iphone är en revolution som bestämmer riktningen och de andra bara drar i samma riktning och hamnar på efterkälken....Samsung och företag tror att de ligger tätt bakom Apple - det är ett faktum, men de ser inte att Apple är också hundratals hjul framför dem - med ett F1-fans ord.
PS: Jag menade det med Alligator. Jag är en dåre? Visst, men jag har min stolthet.
Och jag har det. :D När min pappa gav den till mig 2007, att han fick den någonstans (han åkte på affärsresor till Amerika och Kina) hade jag ingen aning om vad jag höll i min hand och vilken potential den hade. JB var tvungen att vara där för utan honom skulle telefonen inte fungera i Tjeckien. Jag använde telefonen bekvämt fram till förra året, då min pappa fick en iPod touch 4g igen och jag bytte till en retina-skärm och ett A4-chip :D iPhonen började ta slut på batteritid, så det var en bra ersättare för mig .
Min första iPhone var redan en 3G, jag köpte den 2009, när 3GS släpptes, men jag såg inte poängen med att betala extra för att applikationen skulle starta några sekunder tidigare. Jag såg en fördel i att även om jag har en äldre telefon så kan jag fortfarande uppdatera iOS, men sedan introduktionen av ios 4 har det gått trögt på iphone 3g. Så jag skaffade mig en ios4 3GS ett halvår efter lanseringen. Jag kunde se skillnaden, nu är det ok även med 4.3.3, men mitt kontrakt med operatören kommer att sluta på en, så jag planerar att köpa en iPhone 5, eller vad den heter.
http://www.mobilitysite.com/2006/02/is-this-the-apple-phone-weve-been-hearing-about/
– en journalists uppfattning om hur Apples telefon kommer att se ut. Ett år i förväg :D Dessutom bestämde sig Apple för att använda touch och inte V-form av mobiltelefonen. (Å andra sidan ser den här aluminiumdesignen inte så illa ut heller.)
Jag såg en gång en artikel där det fanns alla dessa idéer om hur iPhone skulle kunna se ut. Och förutom en eller två, var de inte i närheten av den riktiga iPhonen när den så småningom introducerades.
Jag använder den fortfarande aktivt och även om den inte är lika snabb som iPhone 4 har den aldrig svikit mig. Det är nästan en hjärtefråga!
Efter att min 3G dog köpte min fru en Android-telefon till mig. Om jag skulle komma på en reklamslogan, så förmodligen: "Varför göra det enkelt när Google Android är här" :-) Annars bombartikel!!!
annons "tionde" från kundens konto: en sådan affärsmodell hade redan kommit överens med RIM-operatörerna (BlackBerry) långt innan Apple...
En mycket lyxigt skriven artikel där jag lärde mig en massa saker som jag inte hade en aning om :-) Jag uppskattar det verkligen och jag kan inte vänta på nästa del :-)