Stäng annons

Steve Jobs introducerade den första iPaden den 27 januari 2010, under en noggrant bevakad keynote. Surfplattan från Apple firade åttaårsjubileum för två dagar sedan och med anledning av den dök det upp en intressant kommentar på Twitter från en person som jobbade på Apple då. Sådana incidenter ska vanligtvis tas med en nypa salt, eftersom vem som helst kan hitta på dem. Men i det här fallet är källan till informationen bekräftad och det finns ingen anledning att inte lita på den. Åtta korta tweets beskriver hur det ungefär såg ut under utvecklingen av den första iPaden.

Författaren är Bethany Bongiorno, som började arbeta på Apple 2008 som projektledare för programvara. Kort efter att hon kom till fick hon i uppdrag att leda sektionen för mjukvaruutveckling för en ny, och vid den tidpunkten, oanmäld produkt. Hon fick senare reda på att det var en surfplatta och resten är historia. Men på grund av åttaårsjubileet bestämde hon sig för att publicera åtta intressanta minnen som hon har från denna period. Du kan hitta det ursprungliga twitterflödet zde.

  1. Att välja stolen som stod på scenen under presentationen var en otroligt lång och detaljerad process. Steve Jobs lät ta fram flera färgvarianter av Le Corbusier LC2-stolen och undersökte in i minsta detalj hur varje färgkombination såg ut på scenen, hur den reagerade på ljuset, om den hade tillräckligt med patina på rätt ställen eller om den var bekväm att sitta på är att sitta
  2. När Apple bjöd in tredjepartsutvecklare att förbereda de första apparna för iPad, fick de veta att det skulle bli ett kort besök och att de skulle komma i princip "för en snurr". Som det senare visade sig var utvecklarna "fast" i Apples högkvarter i flera veckor, och på grund av deras oförberedda för en sådan vistelse var de tvungna att köpa nya kläder och andra dagliga förnödenheter i snabbköpet.
  3. Utvecklarna som nämns ovan var bevakade som ett öga i huvudet. De gick i grupper som övervakades av Apple-anställda (även på helgerna). De fick inte ta med sig sina mobiltelefoner eller använda wifi-nätverk till sin arbetsplats. De iPads som de arbetade med gömdes i speciella fall som inte tillät visning av hela enheten, bara displayen och grundläggande kontroller.
  4. Vid ett tillfälle under utvecklingen bestämde sig Steve Jobs för att han ville ändra färgen på vissa UI-element till orange. Det var dock inte vilken vanlig apelsin som helst, utan den nyans som Sony använde på knapparna på några av sina gamla fjärrkontroller. Apple lyckades skaffa flera drivrutiner från Sony och utifrån dem färgades användargränssnittet. Till slut gillade Jobs det inte, så hela idén lades ner...
  5. Strax innan jullovets början 2009 (det vill säga mindre än en månad innan föreställningen) bestämde sig Jobs för att han ville ha en tapet till startskärmen på iPad. En av mjukvaruingenjörerna arbetade med den här funktionen under julen så att den skulle vara klar när han återvände till jobbet. Denna funktion kom till iPhone med iOS 4 ett halvår senare.
  6. I slutet av 2009 släpptes spelet Angry Birds. I det ögonblicket var det få som hade någon aning om hur stor hit det skulle bli under de närmaste åren. När Apple-anställda började spela det i stor skala ville de att det skulle vara Angry Birds-spelet som skulle fungera som en demonstration av kompatibiliteten mellan applikationer från iPhone till iPad. Denna idé fick dock inte stöd, eftersom inte alla ansåg Angry Birds vara något banbrytande.
  7. Steve Jobs hade problem med hur användargränssnittselementen såg ut när de scrollade, till exempel i slutet av ett e-postmeddelande, i slutet av en webbsida, etc. Jobs gillade inte den enkla vita färgen eftersom den påstods såg oavslutad ut. Utseendet på användargränssnittet borde ha varit komplett, även på platser som användare sällan stöter på. Det var på denna impuls som den gamla välbekanta "tyg"-texturen implementerades, som var i bakgrunden av användargränssnittet.
  8. När Jobs introducerade den första iPaden under keynoten var det många olika rop och uttalanden från publiken. En journalist som satt bakom författaren till dessa minnen ropade enligt uppgift högt att det var det "vackraste" han någonsin sett. Sådana ögonblick etsar sig väldigt djupt i minnet, när omgivningen reagerar på det arbete man har gjort på det här sättet.

källa: Twitter

.